Narkos/bedövning

 
 
 
 
 

OM ANESTESI

Ordet anestesi kommer från grekiskan och betyder ”utan känsla”, alltså bedövad. Man är alltså bedövad och upplever inte sinnesintryck som smärta, tryck och värme. Ordet narkos används oftare och är alltså ett tillstånd som framkallas av speciella läkemedel för att kunna utföra ingrepp utan att patienten upplever smärta, obehag, stressreaktioner eller ångest. En kombination av moderna, säkra mediciner som administreras intravenöst med avancerade sprutpumpar, moderna övervakningsmonitorer och anestesi apparater har gjort narkos säkrare och mer användbart till dagkirurgisk verksamhet de senaste 20 åren.

I kombination med kompetent och vältränad erfaren personal bäddar detta för en säker och behaglig upplevelse för patienten och goda arbetsförhållanden för kirurger och tandläkare.

 

HUR FUNGERAR NARKOS / GENERELL ANESTESI?

 

Anestesi sänker vakenhetsgraden i hjärnan så att medvetandet och många reflexer försvinner. Som patient känner du inte smärta och har ingen tidsuppfattning, du vet inte hur länge du ”sover” eller vad som har hänt. 

Anestesiteamet kontrollerar hur djupt medvetslös du är. Målet är att optimera detta så att du som patient sover behagligt men samtidigt inte övermedicineras, så att du blir onödigt trött efteråt. Vi använder huvudsakligen snabbverkande intravenösa mediciner, som ger få postoperativa problem i form av illamående och liknande.

 

FÖR DIG MED NÅLSKRÄCK

 

På flera av våra kundkliniker har vi möjligheten att starta narkosen med anestesi gas med mask. Då kan du somna först, genom att andas in anestesimedel och få ett nålstick när du har somnat.

I tillägg kan vi ge dig lugnande tabletter innan vi börjar och använda bedövningssalva på huden som minskar smärtan vid nålstick. 

Ta kontakt med oss för en diskussion om du undrar hur vi gör.

 

FÖRBEREDELSER TILL NARKOS

 

För att tillvarata din säkerhet måste du som patient oftast fylla i ett speciellt schema, där vi kartlägger din hälsa och eventuella medicinska problem, innan vi kan godkänna dig till narkos. 

Speciellt viktig information är:

  • Tidigare och nuvarande sjukdomar

  • Mediciner du använder

  • Reaktioner på tidigare narkoser/ operationer

  •  Allergier- vad har du reagerat på och vad slags reaktion?

  • Aktuell höjd och vikt

  • Eventuell onormal anatomi i luftvägarna

Ibland inhämtar vi kompletterande information från allmänläkare eller specialister, röntgen undersökningar eller journaler från sjukhus. 

Det är anestesiteamets uppgift att säkra att risken för komplikationer för varje patient är så liten att den är fullt ut försvarbar i relation till hälsovinsterna som operationen ska leda till. Om du har blivit godkänd till narkos är det därför mycket liten risk för alvarliga komplikationer som följd av narkosen. De patienter som vi uppfattar har för komplicerad sjukdomshistoria eller som vi inte menar att vi kan behandla med god säkerhetsmarginal remitterar vi vidare till sjukhus med större resurser.

Om du blir sjuk (med till exempel feber eller hosta) några dagar innan du skall ha narkos måste du ta kontakt med oss så vi kan finna en ny tid för behandling. Det samma gäller om du blir gravid.  

 

MAT OCH DRYCK INNAN NARKOS- FASTEREGLER

 

Eftersom narkos påverkar svalgreflexen och patientens förmåga att skydda sin egen luftväg mot matbitar, måste du fasta innan narkos. 

Du kan inte äta fast föda eller dricka någonting som innehåller mjölk de 6 sista timmarna före narkos. 

De sista 2 timmarna kan du inte heller dricka klara vätskor (vatten, kaffe, the, juice), röka, snusa eller använda tuggummi. 

Det är inte bättre att fasta längre än nödvändigt, följ därför reglerna, men överdriv inte. Onödigt lång fasta ökar risken för att du blir illamående eller trött och slapp efter narkosen. 

 

MÖJLIGA BIVERKNINGAR

 

Man får ofta nedsatt koncentrationsförmåga efter narkosen. Därför är det inte tillåtet att köra bil eller göra något annat som utsätter dig själv eller andra för stor fara, kvällen efter narkosen. Din omdömesförmåga är nedsatt så du bör inte ingå bindande juridiska avtal, signera viktiga dokument eller liknande efter narkosen. Sömnproblem och mardrömmar kan förekomma.  

Det är normalt med minneslucka för den period du är i narkos och en stund efter du har vaknat. Därför kommer du ofta inte ihåg muntlig information du har fått. 

Av och till kan man ha lite smärtor eller obehag i halsen, eller näsan om du har haft en slang genom den. 

För många år sedan var illamående och postoperativa kräkningar ett vanligt problem (ca 50% hade det), som en biverkning av narkosgaser och mindre effektiv profylax. Med modern anestesi (speciellt intravenös sådan) är det ett mycket litet problem. Med undantag för vissa operationer där det är en konsekvens av kirurgens arbete är det ca 1 % som drabbas,

En vuxen ansvarsfull person MÅSTE hämta dig på kliniken efter narkosen och vi rekommenderar att du har någon hos dig den första natten, eftersom ditt omdöme är nedsatt och det förekommer biverkningar till narkos och komplikationer till kirurgi, även om det är ovanligt. Det är också något som rekommenderas i de flesta narkosstandarder.

 

GRAVID ELLER AMMANDE?

 

Eftersom narkosen innebär att vi ger en patient många olika läkemedel, önskar vi så långt som möjligt att undvika att behandla gravida eller ammande patienter, med mindre orsaken till och vinsten med kirurgin väl uppväger risken för fostret eller barnet. 

På många av de kliniker vi arbetar hos finns inte den typen kirurgi och vi nekar därför ofta narkos till gravida patienter och av och till patienter som ammar.

ÖNSKAR DU NARKOS HOS TANDLÄKAREN?

TANDLÄKARSKRÄCK OCH ANDRA ORSAKER

Vi hjälper varje år många patienter i Norge att behandla sina tänder under narkos.

I Sverige är vi nu i en period där vi bygger upp verksamheten och rekryterar kliniker som vill erbjuda detta. Om du är villig att resa till Norge kan vi förmedla kontakt til kliniker du enkelt kan nå från Gardermoen eller annan flygplats i Norge.

De vanligaste orsakerna till att patienter önskar behandling i narkos är:

  • Tandläkarskräck (odontofobi)

  • Rädsla för sprutor och nålstick

  • En upplevelse av kontrollförlust i tandläkarbehandlingssituationen som man uppfattar som mycket obehaglig och därför hellre önskar att sova.

  • Väldigt stort behandlingsbehov som medför behov av många besök hos tandläkaren, något som för många känns som en omöjlig situation. Under narkos kan en erfaren tandläkare genomföra mycket stora behandlingar snabbare än på vakna patienter, något som medför att man kan rehabilitera stora skador på relativt kort tid.

  • Extremt lättutlöst kräkningsreflex

  • Vissa patienter tycker helt enkelt det är obehagligt att bli behandlad hos tandläkaren, även om man klarar av det och därför inte kategoriseras under de som har tandläkarskräck

Att ha dålig tandhälsa är en källa till omfattande obehag. Det gör ont, vilket av och till leder till högt förbruk av smärtstillande tabletter, ändrade kostvanor och dåligt humör. Man lider av dålig andedräkt och det är påfrestande att inte kunna le mot omgivningen. Det hämmar personens sociala liv och i värsta fall intima situationer.

I tillägg har det visat sig att det är direkt farligt för hälsan med effekter på ökad dödlighet i hjärt-/kärlsjukdomar, att gå runt med infektioner i munhålan.

Vi hjälper dig gärna mot en bättre munhälsa och ett bättre liv. Det kan absolut vara värt investeringen.

På sidan ”För tandläkare” ser du vilka tandkliniker vi samarbetar med och som därför kan hjälpa dig med behandling i narkos. För tillfället är dom flesta i Norge, men det kommer kliniker i Sverige efter hand. 

Ta direkt kontakt med den klinik du önskar att bli behandlad på, så kommer vi dit med personal, eller be oss om hjälp!

Källa till artikel: våra samarbetspartner Forside – Anestesispecialisten